SÄRDRAG HOS DE KOMMUNALA ARKIVEN

De kommunala arkiven började bildas i samband med kommunernas självstyre på 1860-talet. Det lokala självstyret har sina rötter i det medeltida församlings- och rättsväsendet samt i stadsförvaltningen. Mera betydande mängder material har förvarats först från 1600-talets början.

Kommunerna och deras arkiv är av mycket varierande storlek, materialet är av olika ålder och också i övrigt är arkiven olika. Det oaktat är de centrala dragen gemensamma: de har producerats av den lokala förvaltningen och de avspeglar den. De sköts enligt samma principer och de är offentliga. De kommunala ämbetsverken har i allmänhet ett eget arkivutrymme, men handlingar som skall förvaras varaktigt överförs till kommunens centralarkiv.

De kommunala arkiven ansluter sig ofta till medborgarnas vardag. Material som produceras av viktiga och närstående funktioner såsom t.ex. skolor, kommunalteknik, planering, social- och hälsovård och sjukvård är vid sidan av det administrativa materialet viktigt i kommunernas arkiv. Särskilt möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt och möjligheten att ta del av kommunernas beslut via internet har ökat intresset för kommunalarkiven. Dock kunde och borde man använda dem mera både i forskningen och även annars. I detta nu är kommunens egen förvaltning i allmänhet den enda användaren. Mest används byggnadstillsynens ritningar.

Kommunernas handlingar är ofta endast delvis offentliga. Medborgaren har rätt till uppgifter om sig själv, fastän de annars och för andra skulle vara sekretessbelagda. Material som hänför sig till kommunernas förvaltning, beslutsfattande och utveckling är i allmänhet offentliga.

Karaktäristiskt för kommunarkiven är omfattande föredragningslistor och protokoll från olika beslutande organ. Nästan alla kommuner har ett kompletterande system av föredragningslistor/protokoll, där det i samma paragraf finns uppgifter om ärendets hela behandling i organet i fråga. Föredragningslistorna och protokollen publiceras så gott som utan undantag också i internet.

Kommunernas arkiv fungerar i allmänhet också som hembygdsarkiv. De ger råd i arkivskötsel och tar emot och förvarar lokala arkiv av privat karaktär. Ur användarens synpunkt är det lokala inslaget och närheten viktiga. Därför är hembygdsarkiven såsom också kommunernas offentliga arkiv viktiga för den lokala forskningen och hembygdsintresset.

I kommunerna strävar man till att vara öppna och att informera. Därför betonas allt mer den elektroniska handläggningen och de möjligheter internet bjuder på. I kommunens centralarkiv finns informationsmaterial, som förvaras länge eller varaktigt. Vi hoppas, att kommunens invånare skall finna och använda det.