Till undervisningsmaterialets första sida Anvisningar   Suomeksi Svenska

”Olyckan af vår närvarande belägenhet…”
- dokument från finska kriget 1808-1809 i digital form för användning i skolundervisningen.

 

Det krig som man i Finland brukar kalla finska kriget 1808-1809 hör till de viktigaste skedena i vårt lands historia. Kriget som sådant framstår som relativt obetydligt (ur europeiskt perspektiv) och kan på inget sätt mäta sig med de stora samtida fälttågen i Europa som fr.o.m. 1805 även gällde Sverige. Sistnämnda år anslöt sig Sverige till Ryssland, Österrike och Storbritannien i den stora kampen mot Napoleons Frankrike, en kamp som gick illa för de förbundna även efter att Preussen anslutit sig till dem. Då Ryssland överraskande slöt fred med Frankrike i juli 1807 och bytte sida, var Sveriges läge plötsligt mycket farligt i synnerhet som Gustav IV Adolf vägrade att gå med på de franska krav som Ryssland ställde (Bryt handeln med Storbritannien!).

De ryska anfallsplanerna sattes i verket i slutet av februari 1808 och ledde snabbt till en rysk ockupation av södra Finland. Den svenska armén drog sig skyndsamt tillbaka till Uleåborgstrakten och lyckades inte senare återta de förlorade områdena – särskilt som den viktiga svenska fästningen Sveaborg inom kort kapitulerade. Efter en rad nederlag tvingades de svenska (dvs. finska) trupperna att lämna Finland vid årsskiftet 1808/1809, men kriget kom att fortsätta till hösten 1809, då Sverige tvingades avstå från Finland till Ryssland.

Under ett krig som i synnerhet i Österbotten, Tavastland, Savolax, Norra Karelen och på Åland kom att svepa fram och tillbaka hände det en hel del. Flera avgörande beslut fattades i huvudstäderna (S:t Petersburg och Stockholm) och inom den militära ledningen på svensk och rysk sida. I själva verket drogs riktlinjerna för den ryska angreppsplanen 1808 upp av en finne, Göran Magnus Sprengtporten som redan i över 20 år varit i rysk tjänst. På svensk sida leddes trupperna i Finland delvis av finnar. Finland och dess invånare fick dock huvudsakligen finna sig i rollen av föremål för en strid, där det var andra än landets egna invånare som fattade de stora, viktiga besluten.

 

Vad dessa beslut betydde, och vilka följder de fick för Finlands invånare, framgår av dokument från tiden för kriget. För att få reda på vad som egentligen hände i Finland under och efter 1808-1809 års krig måste man gå till källorna, dokumenten, som i dag förvaras i Finlands riksarkiv. (Allt finns inte där, mängder av dokument om kriget förvaras i arkiv i Stockholm, S:t Petersburg och Moskva.). De dåtida dokumenten ger nutida läsare en oförvanskat äkta bild av händelserna 1808-1809 och gör det möjligt att leva sig in i förhållandena i Finland i slutet av svenska tiden.

Finlands riksarkiv har därför valt ut några dokument från perioden 1808-1827, för att bereda dagens skolelever en möjlighet att på egen hand ta reda på hur livet kunde te sig under krig och främmande ockupation. Dokumenten har digitalfotograferats, och renskrivits, eftersom de dåtida handstilarna är svårläsliga – bokstäverna såg förr annorlunda ut. Det gamla språkbruket har i övrigt bibehållits. Det är lärarens sak att vid behov förklara enstaka svårbegripliga ord och formuleringar. Dokumenten är tillgängliga parallellt som original och i renskrift och har försetts med korta introduktioner.

Fokus i dokumentpaketet har lagts på själva kriget och vad det i tiden innebar för de berörda. Syftet är att i görlig mån förmedla en bild av kriget på vardagsplan och ge en inblick i dåtida förhållanden i Finland. De dokument som belyser tillkomsten av storfurstendömet Finlands egen förvaltning och Finlands ställning inom Ryssland fr.o.m. 1809 m.m. har av detta skäl utelämnats.